5

helpless, so helpless am i.
helpless, so helpless, helpless.

beata trillar in mot den tjugonde mars. antar jag, hon skrev bara tjugonde, inte vilken månad. jag är rädd att allt blir fel. jag vill göra mig till, men jag är rädd att jag gör mig till. jag vågar alltså inte vara mig själv. tja, det tog ju alltid ett par dagar innan jag kände mig varm i kläderna. en månad hade vi. är det inte konstigt att vi beslöt (ja, jag beslöt mig och hon verkar ha tänkt samma tanke) oss för att vänta in varandra och inte försöka träffa någon ny under tiden? efter bara en månad alltså.
jag hoppas - jag har aldrig hoppats lika mycket - att jag får behålla henne. jag borde ringa henne nu. jag borde ha ringt henne. hon kanske borde ha ringt mig? tekniken krånglar.
kanske en sammanfattning: allt är bra för att mitt förnuft känner att nivå två sköter sig utmärkt. haha, förnuftet känner. jag ignorerar inga glasväggar nu. det är nyktert. mina känslor för vår relation och henne kännetecknas av en åsiktsmässig nykterhet. jag inbillar mig inte. jag låtsas inte. jag vill ha henne.



annars:
köpte sista kurslitteraturen. plus tre pockets. plus ett par springskor. och så en massa mat och en flaska vin.
fortsätter läsa i 'en kort historik över nästan allting'. känns ju skönt att världen är så lättfattlig.

dagens dröm (influerad av nietzsche): känner lidelse för naturvetenskapen. trodde jag för ett tag var lite fin, men kom på att av femton vakna timmar har bara två kantats av tankeverksamhet. det måste såklart ändras.

och så måste jag verkligen sluta skuta upp livet tills imorgon hela tiden. det skulle kunna få räcka med läxorna.